Idag var jag på planeringsmöte inför operationen på måndag (det är ju snart!!!!   ) Jag kände ingen oro eller nervositet inför detta möte, kände att allt var en praktiskt grej innan operationen, så detta grejar jag ju galant! Praktiska saker kring detta är så lätta att hantera, man siktar in tänket på fakta och inga känslor, så det blir "lättsmält" på nåt sätt.... Fick faktiskt erbjudanden om att få sällskap dit idag men eftersom jag kände som jag gjorde, så tackade jag nej. Detta är väl inget! Lite prover och så bara....   

Först var det provtagning och den stackars sköterskan fick sticka mig 3 ggr innan hon gav upp och skickade mig till Labb, där de grejade det på första försöket.... De kan detta!!   

Sedan fick jag träffa en sköterska som berättade om alla praktiska detaljer före och kring operationen. Jag ska ju dyka upp på måndag morgon 9.30 fastande till nåt som heter Pre-Op. Jisses, bara tanken på DET idag får det att "storma" i hela magen...    Snacka om att man kommer att vara asnervös på söndagkväll när man förbereder sig inför detta.... undrar om sömnen kommer att infinna sig.... jag menar, det har ju varit si och så med det ända sedan besked kom som en kalldusch! Ja, ja... får tänka att SEN sover jag i alla fall, när de söver mig   

Därefter var det träff med den kvinnliga kirurg som kommer att operera mig, fick ett jättestort förtroende för henne, så detta kommer att gå bra! Hon berättade något som jag inte fattade förra gången - de kommer att ta hela bröstet och samtliga lymfkörtlar i vä armhåla för säkehets skull (detta visste jag) men sedan sa hon att rekonstruktionen av bröstet sker tidigast 1 år efter!!! Jag hade verkligen inte uppfattat det så förra gången. Beroende på vilken efterbehandling jag kommer att få efter operationen avgör när och hur rekonstruktionen kommer att ske. VA??? Vad missade jag här?? Ska jag gå omkring med en grop i ett års tid och en protes i bh:n?!? Detta känns för jävligt just nu! Var inte riktigt beredd på detta, men det är klart att jag kommer att vänja mig och sedan kunna se fram emot att få en rekonstruktion. Men en sak är säker, jag kommer INTE att visa mig för någon som det känns nu i alla fall....    

Jag fick veta att jag läggs in på en vårdavdelning efter operationen och får ligga där över natten (om allt ser bra ut). Sedan blir jag förflyttad till Patienthotellet och DET tycker jag ska bli skönt! Där kommer jag att få vara ifred även om det finns sköterskor där också dygnet runt men man har "sitt" och lugnet, DET diggar jag!   

Var helt tom när jag kom hem, vet inte vad som hände riktigt men kände ingenting för något och ville bara bädda ner mig och sova bort resten av veckan helst! Sov flera timmar!!! När jag väcktes av dottern, kändes det helt ok igen. Det var väl tröttheten som hann ikapp efter all vaka och oroliga nätter jag haft.

Var faktiskt hos en kurator igår, visste inte alls vad jag skulle säga eller hur det skulle kännas... det jättebra! Hon var en mycket sympatisk och förstående kvinna - jaaa, vad annars är de på en sådan här avdelning?? he he...  Hon gav mig många härliga tankar att ta med mig - bl a att jag ska ta en dag i taget och BARA ägna mig åt sådant jag tycker om och ta väl hand om mig inför operationen och efter"arbetet". Inga måsten, bara vara jag! DET tänker jag också! Så jag bokade frissan idag och hampan känns ju lite fräschare nu   

Hon hade även startat en stödgrupp för kvinnor födda mellan 60-70 talet och frågade om jag ville vara med! Självklart när allt är över! Det skulle vara jättebra tror jag! Snacka sig samman med andra i samma situation.

Nu behöver jag och min älskade dotter mysa och prata lite! Det är så härligt att ha henne och att känna att hon vågar prata och gråta ut hos mig! Underbara gumman!   Älskar dig så!

Det var allt för idag, vi hörs snart igen! Sköt om er allihop! Jag känner ert stöd! TACK!   

 

karin

30 november 2010 19:52

Det känns jätte skönt för mig oxå att få ta del om vad som händer och hur du tänker!!
Hade du bara skrivit på FB att detta hänt och inget mer, så hade det varit svårt för mig att veta hur jag ska kunna stötta dig!!
Vilket jag vill!! Även om det var många år sedan vi umgicks!!
Många kramar Karin

Tea

2 december 2010 07:55

Vad roligt att höra att du tycker om det jag skriver. Har ju aldrig gjort nåt sånt här förut, men jag bestämde att bara låta tankarna och känslorna fara omkring genom tangentbordet! Ett nytänk och känns kanon att göra! Tack goa Karin för ditt stöd! KRAM

 

Eva T

30 november 2010 22:15

Bra att du tar hand om dig och unnar dig själv att bara vara. Gör det du känner för och ta dig tid med barnen ni behöver varandra! Även om det händer fort nu kommer det säkert kännas bra att ta dessa stegen i rätt riktning. Patienthotellet har jag sett där är jättemysigt du kommer trivas där Tea! Var rädd om dig nu! Kram Eva

Tea

2 december 2010 07:56

Tack snälla Eva! Det ska jag verkligen göra! Sköt om dig själv också! KRAM

 

Mari-ann´ Frennesson

30 november 2010 22:18

Du är en klok tjej och go tjej Tea, tänker på Dig mycket och förstår att du skaffar dig kraft på olika sätt. Det är en styrka att kunna vara svag ibland. Skulle bara vilja krama dig

Tea

2 december 2010 07:57

Underbara Majsan! Tack för dina tankar och stöd

 

Anna Carin

1 december 2010 11:39

Hej! Försöker mej på en kommentar här... Novis!!
Måste bara skriva att jag tycker så mycket om att läsa det du skriver.
Du är samlad och ändå väldig personlig och känslig. Fantastiskt av dej!
HELT rätt att bara ta dagen som den kommer och att ta dej för det du själv mest önskar, orkar, vill och känner för! SÅ borde vi alla göra lite mer UTAN att livet kullkastas för oss....
Tänker på dej! Förstår om veckan både kanske känns lång och kort nu fram till operationen.
Hoppas de förklarade tillräckligt för dej varför man dröjer med rekonstruktion in ev. inlägg av proteser för dej. Om inte; prata med dem igen!!
Kram kram

Tea

2 december 2010 07:59

He he du lyckades utmärkt med kommentaren ;) Tack goa Anna Carin! Jättekul att ni verkar gilla det jag skriver! För mig är det ju en "ventil" som känns kanon att använda sig av men samtidigt är jag jätteglad att jag lyckas skriva på ett sätt som du tycker om också och kan ta till dig. Jag har förstått varför de väntar och har accepterat det nu. Sköt om dig vännen och KRAM

 

Sisinlå

2 december 2010 08:17

Du är så klok....hoppas verkligen du lär av dig själv för det du skriver är ju klockrent. Dyka ner men inte för att stanna utan för att vilja våga välja livet.
Puss å klem

Tea

5 december 2010 19:39

Det gör jag verkligen, vågar välja livet! PUSS till er alla

 

Nina

2 december 2010 09:26

Hej igen,
Det känns skönt att höra att du kan ägna dig åt dig själv lite mer och njuta av dina barns närvaro.
Det tar lite tid att vänja sig vid allt "nytt" och en dag kommer du att känna dig bekvämare, det vet vi alla:)
När jag opererade mina bröst(minskning)på Sahlgrenska så träffade jag 3 tjejer som opererat bort båda sina bröst och var där för att få "nya". Jag fick se dem och de såg fina ut, precis som vanliga bröst. Så jag vill bara säga att brösten är ju en del av ens personlighet men man vänjer sig vid de nya också.Dessa tjejer var glada åt det de fått! Livet i behåll och två nya fina bröst! Vi har bara ett liv och det skall vi ta vara på oavsett om vi har ett eller två äkta eller oäkta bröst. Det är insidan som räknas du vet:D
Kramar Nina.

Tea

5 december 2010 19:40

Det lät härligt! Då har jag något att se fram emot senare ;) Tack för dina fina ord! KRAM

 

Katjah

2 december 2010 19:14

Vi tänker på dig, hårbollen, Tommy och jag

Tea

5 december 2010 19:40

KRAM till er alla! Syns snart igen ;)

 

Katjah

2 december 2010 19:15

*Kramarna kom inte med. Så här kommer kramarna i efterhand*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

THINK PINK       Evigheter sedan jag var här.... Jag kan inte förklara varför jag inte skrivit - antagligen bara behövt ta ett break från det hele, inte vet jag! Det har hänt sååå mycket i mitt liv och min kropp sedan sist! Vet inte var jag ska...

    Looooong time no see.... Tänkte först dela med mig av en sång som jag är helt förälskad i just nu, det är bare å klicka igång den och lyssna och njut medan du läser resten        Det har varit mycket omkring mig senaste tiden och jag ...

Looooong time no hear!     Vilken underbar sommar det har varit och ÄR! Det är så skönt att jag också kunnat njuta för fulla muggar, även om jag inte är så stark fysiskt eller psykiskt som jag gärna ger sken av  Har haft 2 härliga semester...

      Jösses, vad tiden far i väg fort! Känns som jag var  här alldeles nyss...      Det har varit otroligt mycket tuffare att komma tillbaka än jag någonsin trott! Denna gång tog det nästan 2 veckor innan jag var något sånär stadig på ...

      Jag vill börja med att TACKA för all support, stöd jag fått och får av min familj. JAG ÄLSKAR ER av hela mitt hjärta!    TACK för mail, tankar, värme jag fått av er underbara,varmhjärtade medmänniskor omkring mig. Tack för NI finns! ...