Min älskade bror med fru gav mig denna fantastiskt vackra bukett! Om ni bara visste vad mycket känslor denna gest drog upp inom mig.... så glad, tacksam att jag har er och rörd och berörd.... TUSEN TACK   

Även när allt känns botten och hopplöst så kommer någon/något som gör att man inser att man har "en liten himmel runt hörnet"   

I onsdags fick jag min 2:a cellgiftsbehandling! När jag satt där och fick min "hallonsaft" satt jag och tänkte att jag inte reagerade alls som jag gjorde första gången, en liten adrenalinkick fick jag kortisonet som gjorde att det helt plötsligt blev fruktansvärt svårt att sitta still, hade med mig ett korsord men den var bara att glömma, jag orkade inte koncentrera mig på den på ett bra tag!    Sedan var det lugnt och fridfullt när detta lagt sig och jag kunde titta lite på TV och lösa korsordet! Allt tog totalt 2,5 timmar och tiden gick väldigt fort!

Fick med mig ett schema igen för hur jag ska ta tabletterna mot illamåendet och jag försökte förbereda mig på att denna gången blir tuffare än den första...    Dessutom togs en av kortisontabletterna bort pga att jag fick så svår huvudvärk förra gången... Jag fick ta lite mer av den andra sorten för att försöka häva det lite.

Jag fick besök av en kär vän på eftermiddagen och jag kände mig i jättebra form. Jag kan bara säga att vid 19-tiden satte det igång..... Ett FRUKTANSVÄRT illamående som jag inte kunde styra eller få bukt på över huvudtaget!!    2-3 ggr/timma sprang jag skyffeltrafik på toaletten och kräktes hela den kvällen och natten. Först på efter 7 nästa morgon avtog det något, då kunde det gå 1-2 timmar mellan kräkningarna. Så höll det på till nästa kväll! Nog har man haft magsjuka och känt sig eländig i sina dar men DETTA tog verkligen priset och ALL min styrka och ork!   Helt överkörd av ångvält gång på gång! Min älskade Sussi Q handlade lite mineralvatten till mig på torsdagkvällen och när jag väl kunde svälja lite av detta i taget och få bort "äcklet" ur svalg och hals, började det ge mig sig! Det går inte i ord förklara vilken känsla att slippa krama toastolen. Och det höll i sig.... 1, 2, 3, 4 timmar! JIPPII!! Det är över (för denna gången iaf!)   

Dagarna därefter har jag varit helt under isen, ingen kraft alls och det har tagit all min styrka och finska sisu att orka stå upp mer än 5 minuter! Men allt hemskt har också ett slut, tack gode gud för det! Min styrka börjar komma tillbaka i takt med att jag orkar få i mig lite mat.

Idag, söndag, har känslomässigt varit en tung dag!   Mycket funderingar om meningen med allt, livet och framförallt VARFÖR??? Gifterna gör säkert sitt med det känslosamma tillståndet men det känns tungt att behöva genomlida allt detta när man egentligen inte har cancer längre utan endast för att förhindra att det kommer tillbaka! En bakvänd ekvation som i dessa stunder är svår att ta till sig. Tittar mig i spegeln och känner mig som ett freak,  Hår- och bröstlös, TRÖSTLÖS! och stora tårar rullar ner för mina kinder. JAG? Som INTE tänkt hänge mig åt självömkan men visst är det förlösande att gråta ibland när allt känns sååå sorgligt och orättvist! Samtidigt som det är viktigt att få skälla och bli förbannad när andan faller på, var ska jag annars göra av allt som far omkring inom mig?   Förutom att skriva av mig här förstås.   

Känner att det är mycket tråkigheter och negativa tankar här idag men det måste också fram! Allt ÄR inte så himla roligt hela tiden! Jag fasar faktiskt för den 3:e (och sista) "tuffa" behandlingen. Ska det bli likadant så får de lägga in mig, jag vet inte om jag orkar inte en sån här pärs till!    Men det är som det känns nu, jag kommer ju att vara starkare igen innan nästa pärs och det är klart man tar det som komma skall då!

Idag, söndag, var det underbart väder, några plusgrader och strålande sol!    Jag satte mig lite på min balkong och lapade sol... vad fantastiskt livet kan vara ändå!

Och en härlig lunch tillagade jag också, inte för att jag orkade äta allt men ändå, erkänn att det ser smaskigt ut!

Borås Tidning var ju här förra veckan och gjorde en intervju med mig om min sjukdom och mitt bloggande om ämnet! Hon hade blivit tipsad och läst min blogg och ville göra en artikel med mig! MOI?!?   "Jösses", tänkte jag! "Vad ska jag säga??" Men allt gick så himla bra, hon och fotografen var jättemysiga så det kändes som ett mysigt samtal bara och hon skrev och skrev....    (känner igen det där hehe...) Jag skulle hamna i BT!!! Artikeln var med i lördagens BT!  Mamma mia! Men jag kan säga att SÅ mycket positiv respons och mail och uppmuntran jag fått tack vare denna hade jag aldrig trott! Helt fantastiskt och glädjande! Tänk om jag med mina ord och tankar här kan stärka och hjälpa och informera andra i samma sits eller anhörig i samma sits, det vore otroligt! Det känns som många tycker så och jag är oerhört tacksam!   

Jag ska se om jag kan scanna in den och lägga ut den här endera dagen.

Det får räcka för idag, nu är jag jättetrött och ska vila en stund - idag kommer ju min favvodeckare - ZEN! DEN missar vi inte va?

PUSS & KRAM hela dan till er allesamman som tagit er tid att läsa och begrunda mina tankar, hur de än ter sig! TACK! Ni är ett oerhört stöd för MIG!   

"Jag har himlen runt hörnet.... la la la"

 

Karin Janbell

6 mars 2011 19:16

Du är underbar!!!!
Kramar i massor

Tea

10 mars 2011 09:47

Tack goa Karin! Jag hoppas innerligt vi kan ses igen någon dag! Det hade varit jättekul :) KRAM o ha en fantastisk semester

 

Maria "poppe"

8 mars 2011 21:36

Tea! Jag följer dig på bloggen sedan artikeln i BT och sänder massor med energi till dig i tanken!

Massor med kramar Maria P

Tea

10 mars 2011 09:46

Tack Maria! :)

 

maritastenberg@hotmail.com

9 mars 2011 20:47

Märks att du är född med det finska sisut!

Tea

10 mars 2011 09:46

Självklart :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

THINK PINK       Evigheter sedan jag var här.... Jag kan inte förklara varför jag inte skrivit - antagligen bara behövt ta ett break från det hele, inte vet jag! Det har hänt sååå mycket i mitt liv och min kropp sedan sist! Vet inte var jag ska...

    Looooong time no see.... Tänkte först dela med mig av en sång som jag är helt förälskad i just nu, det är bare å klicka igång den och lyssna och njut medan du läser resten        Det har varit mycket omkring mig senaste tiden och jag ...

Looooong time no hear!     Vilken underbar sommar det har varit och ÄR! Det är så skönt att jag också kunnat njuta för fulla muggar, även om jag inte är så stark fysiskt eller psykiskt som jag gärna ger sken av  Har haft 2 härliga semester...

      Jösses, vad tiden far i väg fort! Känns som jag var  här alldeles nyss...      Det har varit otroligt mycket tuffare att komma tillbaka än jag någonsin trott! Denna gång tog det nästan 2 veckor innan jag var något sånär stadig på ...

      Jag vill börja med att TACKA för all support, stöd jag fått och får av min familj. JAG ÄLSKAR ER av hela mitt hjärta!    TACK för mail, tankar, värme jag fått av er underbara,varmhjärtade medmänniskor omkring mig. Tack för NI finns! ...