Looooong time no hear! 

Vilken underbar sommar det har varit och ÄR! Det är så skönt att jag också kunnat njuta för fulla muggar, även om jag inte är så stark fysiskt eller psykiskt som jag gärna ger sken av 

Har haft 2 härliga semesterveckor i juli. En av dom tillbringade jag och barnen och kära mor i Apelviken i Varberg där vi hyrde en stuga. Det var kanon - ömsom sol ömsom regn - precis som en svensk sommar är  Det var Wheels & Wings i Varberg den lördagen och storebror med fru och barn kom ner och vi gjorde oss vackra och tänkte vi skulle promenera in till stan för att insupa atmosfären men vi hade en sådan tur att ett ungt par körande en härlig gammal amazon från -63 precis backade ut från sin stuga och skulle in och cruisa.... Vi fick lift och åkte med en sväng i stan, det var flashback för mig. Min första bil var en amazon och det luktade likadant som då, vilka  minnen!

och VILKEN atmosfär sen! Solen gassade och bilarna kröp fram på gatorna - blänkande och fina. Är man inte bilfantast innan så BLIR man!

Det var fantastiskt att ha barnen i 2 veckor och försöka njuta av sommaren. Solbrända och fina har vi blivit allihop! Här kommer lite sommarminnen:

               GRILLMÄSTARNA    

torsdagkväll på Torget. Min underbara dotter med kompis och kusinbarn 

Jag har nu fått totalt 3 Herceptin (antikroppar) behandlingar sedan cellgifterna. På grund av att jag fortfarande är lite svullen i armar och händer så är det ett faktum att jag är otroligt svårstucken! Hade det inte varit för att det är sommar så hade jag låtit picc-linen sitta kvar på armen! Jag går numera under benämningen NÅLDYNAN på avdelningen  Det är precis vad jag ser ut som efter varje gång! De stackars sköterskorna har fått sticka mig 5-6 ggr varje gång för att hitta en ådra eller ven som vill vara med! 

När jag var där förrförra torsdagen (och jag fattar fortfarande inte hur fort tiden går!!) så pratade vi om att de skulle ställa mig på kö för att sätta in en s k venport. En "dyna" (hehe passande för mig!!!) med en lång kateter opereras in under huden vid nyckelbenet. Katetern träs in i en ven som går direkt till hjärtat, precis som picc-linen. Fördelen med denna är att den ligger under huden och behöver inte läggas om varje vecka. Det blir några stygn på ärret som försvinner av sig självt. Sagt och gjort! De sa bara att det kan dröja, eftersom kön är lång. Eftersom jag är hopplös att sticka, skrev de en akutremiss så jag skulle få en återbudstid snarast möjligt. Kan ni fatta? I måndags morse ringe de från sjukhuset och frågade om jag kunde infinna mig på tisdag morgon kl 07.30 på Post-op (där jag var när jag opererade mig!). Jamen, självklart! Vilken otrolig tur jag har som fick en tid så snabbt, då hinner det ju läka ordentligt innan jag ska ha min nästa behandling! Jag har ju 11 behandlingar kvar så det känns otroligt skönt att få venporten!

När jag steg in på post-op fick jag tillbaka samma känsla som jag hade när jag skulle operera bort bröstet och tumörerna! Allt kom tillbaka - även den härliga känslan av lugn som kom över mig när jag lade mig ner på sängen! Jag låg där och log och tänkte på pappa igen, han VAR där med mig! Min egen ängel! 

på med dom sexiga strumporna... 

nålen på armen (rättare sagt handen)...     

Jag rullades in i operationsrummet och presenterades för Mikael som var narkosläkaren som skulle göra ingreppet och han berättade hur det skulle gå till. Den skulle göras under lokalbedövning och jag skulle få smärtlindring. Tack! Det kändes ju betryggande! De tre sköterskorna klädde helt in mig i sterila dukar och när de gjorde som ett tält framför ansiktet fick jag känna av min klaustrofobi! Jag hade god lust att bara slita av duken och dra! 

Sköterskan frågade läkaren: "Ska det vara lite lugnande?"

"Nej, tack, jag är lugn! Men patienten kanske behöver" Det tog några sekunder i min klaustrohjärna att registrera vad han sa men sedan skrattade jag så tårarna rann!  Jag hade fått en narkosläkare som hade en härlig humor! 

Den helt underbara narkossköterskan, som var det enda jag såg när jag låg där, sa att det blir bättre snart när det lugnande börjat verka! Det gjorde det sannerligen! Det dröjde inte länge förrän jag fick en varm och tung känsla i hela kroppen. Jag kände mig glad och fnittrig, så jag och hon pratade och skrattade nästan oavbrutet under ingreppet! Tänk att ett sådant ingrepp kan vara så kul! hehe.... Visst kändes det! Det sved och brände lite men det var inte mer än att man stod ut! När det blev en liten paus i min och sköterskans skratt och prat, så frågade läkaren direkt om jag fortfarande levde HAHA!!! Då garvade jag givetvis ännu mer - är man lättroad så är man! 

Allt gick väldigt fort och jag är SÅ tacksam för denna underbara personal som trots min klaustro gjorde detta till en bra upplevelse. Det tog ungefär 1 timma totalt med alla förberedelser och den satt som ett smäck!

på plats! Voilá! 

Fick vila upp mig 1 tim drygt efteråt och medan jag väntade på att få kaffe och macka satte jag på mig hörlurarna och fick in denna låt:

Vilken härlig låt!

Jag kan bara säga att DEN mackan och DET kaffet var det godaste jag ätit på länge! Så ljuvligt gott efter fastan! 

Det kommer att bli lite förändringar i mitt liv (igen!). Jag har nämligen bestämt mig för att flytta! Jag fick erbjudande om en lite större lägenhet på Engelbrektsgatan som jag bara inte kunde tacka nej till! Då får jag ett eget sovrum och samtidigt känns det inte helt fel att lämna denna soffa (som jag sålt) och vardagsrum jag legat i så mycket när jag varit sjuk och dålig! En nystart!   Samtidigt som det känns otroligt jobbigt med allt packande och flytten, så kommer detta att bli kanon! Det är bara 3 lägenheter i huset och tillgång till trädgård. Det längtar jag efter!

Jag har börjat lite smått att packa ner bokhyllan och ska ta tag i finporslinet och annat som vi inte använder för tillfället, så det inte blir så mycket precis det sista. Flytten bär av 3 sept! 4 veckor dit! Tiden rusar ju iväg så det är bra om jag tar lite varje dag, orken är ju som den är.

Jag har börjat jobba halvtid nu och det är precis vad jag mäktar med. Jag har ju hand om våra studentlägenheter så det är rätt stressigt just nu. Vi har många uppsagda lägenheter och det är många som söker. Jag blir så frustrerad av att bara orka halvtid, jag hinner ju inte med som jag alltid gjort och det känns inte bra att gå hem efter 4 tim och känna att man bordet uträttat mer just den dan! Jag måste lägga detta åt sidan och försöka tänka att jag gör så gott jag kan just nu och så fort jag orkar mer, jobbar jag mer!

Jag har som ni förstår haft en kanonsommar och har mycket härligt att se fram emot men denna helgen har jag varit så ledsen och nedstämd och bara gråtit! Det är i och för sig inte konstigt om allt hinner ifatt mig och man får reaktioner av det här slaget. Det är säkert stressen på jobbet också som gör sitt. Ringde och pratade en kort stund med Sussi Q igår och de hade gäster så samtalet blev väldigt kort. Lite senare ringer hon och frågar om jag är sällskapssjuk! Är hon tankeläsare eller? Det är helt otroligt vilken förmåga hon har att läsa av mig. Hon hade hört direkt att jag inte mådde bra och körde hit. Vi kramades och grät och pratade. Tack älskade vännen för att du finns! Jag blir tårögd även nu när jag tänker på vilken tur jag har som har dig! Älskar dig av hela mitt hjärta! 

Idag känns allting lite bättre igen, kroppen är ju som den är; mycket stel i ben och höfter, armarna svullna (har fått en stödstrumpa förresten!), vallningar och svettningar titt som tätt och mår lite bakis-illa av antihormonerna. Talade med läkaren om detta häromdagen och har bad mig försöka stå ut ett tag till, eftersom dessa symptom går över påstod han. Jaa, då gör jag väl det då! Jag testar ett tag till så får vi se!

Fjunet på huvet växer som ett sommargräs hehe... Några månader till så kan jag nog gå utan klutan! Det ser jag fram mot!

Nu ska jag åka till min kära mor och få frukost! MUMS!

Jag tackar för mig för denna gång och önskar er alla en underbar fortsatt sommar. Misströsta inte om det regnar lite, det är bra för naturen!

Puss och kram hela dan! Tack för att ni finns omkring mig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

THINK PINK       Evigheter sedan jag var här.... Jag kan inte förklara varför jag inte skrivit - antagligen bara behövt ta ett break från det hele, inte vet jag! Det har hänt sååå mycket i mitt liv och min kropp sedan sist! Vet inte var jag ska...

    Looooong time no see.... Tänkte först dela med mig av en sång som jag är helt förälskad i just nu, det är bare å klicka igång den och lyssna och njut medan du läser resten        Det har varit mycket omkring mig senaste tiden och jag ...

      Jösses, vad tiden far i väg fort! Känns som jag var  här alldeles nyss...      Det har varit otroligt mycket tuffare att komma tillbaka än jag någonsin trott! Denna gång tog det nästan 2 veckor innan jag var något sånär stadig på ...

      Jag vill börja med att TACKA för all support, stöd jag fått och får av min familj. JAG ÄLSKAR ER av hela mitt hjärta!    TACK för mail, tankar, värme jag fått av er underbara,varmhjärtade medmänniskor omkring mig. Tack för NI finns! ...

  fantastisk låt....      Den sista veckan innan min 5:e behandling var kanon! Nu är ju allt relativt - jag kommer faktiskt inte ihåg hur det känns att vara "som vanligt" - jag menar, full styrka, smaklökarna på plats och suget efter allt ...